Lina Instagram: @maybebaby_2019
Det visade sig att jag hade ett AMH som en 40-åring
(när jag var 30 år) och doktorn gav mig 1-2 år innan äggen skulle ta slut. Paniken var ett faktum och jag insåg direkt att jag ville ha barn, snabbt som attan innan äggen tog slut...Känslan när de ringer från kliniken på morgonen och berättar att alla embryon har dött är nog en av de mest fruktansvärda jag har upplevt…
Efter det tredje misslyckade försöket så sa kliniken att mina ägg var för dåliga och att jag sannolikt aldrig skulle lyckas bli genetisk förälder utan borde försöka med donatorägg istället…
1
Min resa började på en fertilitetsklinik i Sthlm år 2015. Även om det inte var aktuellt för barn där och då (jag bodde utomlands och var mitt uppe i karriären) så ville jag veta om det ens gick att skaffa barn i framtiden. Det visade sig att jag hade ett AMH som en 40-åring (när jag var 30 år) och doktorn gav mig 1-2 år innan äggen skulle ta slut. Paniken var ett faktum och jag insåg direkt att jag ville ha barn, snabbt som attan innan äggen tog slut. Det hela slutade med att jag lade om hela min livsstrategi, flyttade hem till Sverige och åkte till Danmark för inseminationer som ensamstående.
Anledningen till att jag åkte till Danmark var att processen var mycket smidigare och även billigare, ingen kötid och inga psykologsamtal, utan bara tuta och köra vid nästa ägglossning. Jag åkte till Danmark och gjorde sex inseminationer. Blev gravid på andra gången, men det slutade med ett tidigt missfall. Resten av försöken var negativa. När inseminationerna inte fungerade var det naturliga steget att fortsätta med ivf.
2
Jag klandrade mig själv väldigt mycket för inseminationerna inte fungerade. Jag skyllde allt på att jag hade ett stressigt jobb där jag jobbade mellan 50-80h i veckan. Inför att jag började med ivf kände jag mig också tvungen att byta jobb och började arbeta på en arbetsplats med lite mer humana arbetstider. Att göra ivf var ett stort steg för mig. Jag tyckte framför allt det var väldigt jobbigt att vara sjukskriven från jobbet i de tre dagar som behövdes. Jag hade ju aldrig varit sjukskriven en enda dag i mitt liv tidigare.
På Den danska kliniken som jag anlitade kändes det som att ivf var något man gjorde på löpande band. Jag fick göra korta protokollet med hög dos gonal F (300-375 i.e.) i tre ivf-cykler. Alla med i princip lika dåliga resultat. Man fick ut runt 12 ägg, men befruktningsgraden låg på ynka 20 % och de stackars små embryon man fick fram dog inom 24h. En gång fick jag ett tvådagars embryo återfört, och två gånger blev återföringen inställd, helt enkelt pga att det inte fanns några embryon att återföra.
Känslan när de ringer från kliniken på morgonen och berättar att alla embryon har dött är nog en av de mest fruktansvärda jag har upplevt. Att alla sprutor och ultraljud varit förgäves och att inte ens får vara med i matchen. Mina Danmarks-resor tog verkligen knäcken på mig och än idag vill jag inte ens besöka Köpenhamn. Efter det tredje misslyckade försöket så sa kliniken att mina ägg var för dåliga och att jag sannolikt aldrig skulle lyckas bli genetisk förälder utan borde försöka med donatorägg istället. Eftersom jag nu behövde donation av både ägg och spermier så kunde de inte längre hjälpa mig i Danmark, utan jag styrde kosan mot Spanien.
3
Det var relativt enkelt för mig att acceptera att jag inte kunde få några genetiska barn, jag behövde aldrig ens fundera över om äggdonation var rätt väg att gå. Jag kände mig snarare lättad över att jag inte var tvingad att försöka ännu en gång med dåliga ägg, utan nu skulle jag få tillgång till friska och unga ägg som förhoppningsvis skulle ge mig ett barn. Det första spanska försök resulterade i en ofostrig graviditet och den andra blev ett minus. Jag kände mig snuvad på en förklaring varför det blev som det blev och fick ingen plan för hur vi skulle göra i framtiden... jag kände mig inte nöjd och började snegla efter en ny klinik. En bekant tipsade om O.L.G.A. Fertility Clinic i St Petersburg som hon hade hört skulle vara toppklass. I maj 2018 signade jag upp mig på ett av O.L.G.A. Klinikens seminarier i Stockholm.
4
Jag ville ha en personlig konsultation med dr Olga i syfte att utreda mina möjligheter att lyckas med en embryoadoption. Jag hade sammanställt alla mina behandlingar, mediciner och resultat i ett färgmarkerat excelark. Det första Olga sa var ”oj, vi behöver nog mer tid än 30 min”. Sedan studerade hon ingående min sammanställning, ställde några uppföljningsfrågor och sedan sa hon att kliniken ville erbjuda mig ett garantiprogram där man kombinerar ivf med egna ägg och sedan om det inte fungerar så använder man ägg från donator. Olga trodde att jag visst hade en möjlighet att få barn med mina egna ägg om man justerade min behandling och bytte protokoll och hormoner. Jag var så chockad att jag satt och grät. Jag kände att jag inte hade något annat val än att anta doktor Olgas erbjudande.
Dr. Elena utarbetade en behandlingsplan till mig och följde mig genom min stimulering via e-mail. I juli 2018 åkte jag en vecka till St Petersburg för äggplock. Dr Elena fick ut 12 ägg (11 mogna) varav 8 befruktades och 5 blev blastocyster som frystes ner. Det var ett mirakel!!!!! De danska läkarna hade ju sagt att min äggkvalitet var så dålig så att äggen inte ens kunde befruktas och att det inte fanns någon bot på detta. En slutsats som hade bekräftats även av en svensk läkare som jag bad om en second opinion. Jag var överlycklig och kunde knappt förstå att jag hade fem blastocyster i frysen!
5
I oktober åkte jag tillbaka till st Petersburg för en FET som misslyckades och jag mådde jättedåligt. Kliniken tappade dock inte hoppet. Snabbt som attan, redan ett par veckor efter mitt negativa test, bokade de in mig på en hysteroskopi där man lyckades identifiera vad som skulle kunna vara en av anledningarna till min barnlöshet. En kronisk inflammation i livmodern. Efter hysteroskopin fick jag några olika slags antibiotika och intravenös behandling med immunoglobulin vid två tillfällen. Vid FET nr 2 den 8 december 2018, på datumet exakt två år efter min första återföring i Danmark, blev jag gravid. Den 19 Augusti i år föddes mitt mirakel, min son Nicholas. Utan O.L.G.A. Fertility Clinic hade detta inte varit möjligt och jag är dem evigt tacksam.
Dr. Olga och Dr. Elena diskuterar:
Vad har fungerat?
- Individuell stimulering som syftar till produktion av kompetenta ägg med tillräckliga energinivåer
Under två veckor, från början av cykeln till ägglossningen, behöver ägg multiplicera sina energiresurser hundratals gånger. Det är tydligt att det behövs energi för att skapa ett livskraftigt embryo.
Energikällan för en cell är mitokondrier, små organ i cellens cytoplasma. Mitokondrier, och därmed energiresurser för embryonal utveckling, kommer endast från ägget - en spermie ger inte mer än ett halvt genome. Om en cell var en stad, skulle mitokondrier vara kraftverken i denna stad.
Uppenbarligen hjälper inte korta, högdoserade protokoll att samla tillräckligt med energi för befruktning och embryonal utveckling.
Om protokollet är för kort, samlas tidigare mogna ägg som inte blir befruktade och inte utvecklas på grund av för låga energiresurser. Mitokondrierna lyckades inte multiplicera tillräckligt mycket.
En långsammare men längre stimulering har gett 11 mogna ägg, 8 befruktades normalt och det skapades 5 blastocyster av god morfologi. (Tidigare har Lina gjort 3 IVF-cykler, befruktningsgraden var 20% och endast ett embryo på dag två var tillgängligt i alla Linas tre tidigare IVF-cykler). - Hysteroskopi har hittat kronisk inflammation. Antibak-teriell, antiviral och immunterapi före embryoöverföring har använts.
- Att göra ett steg åt gången är vår huvudstrategi.
Som ni ser hade Lina flera skäl till infertilitet: äggkvalité, kronisk inflammation och immun. Man kan inte fixa alla dessa problem på en gång. Vi var tvungna att dela upp processen i tre steg:
- I det första steget fokuserar vi på att skapa kompetenta ägg och livskraftiga blastocyster. Det är tydligt - att ha användbart material för embryoöverföring bestämmer om vi går till nästa steg eller inte.
- Vi fryser blastocyster via vitrifikation för att stoppa tiden: vi behöver tid för att optimera mödrafaktorer innan själva embryoöverföringen.
- Vi gör hysteroskopi för att undersöka livmodern och har då möjlighet att behandla problem kirurgiskt, använda antibiotika, antiviral och immunterapi.
- Embryoöverföring med fryst-tinad blastocyst utförs i det optimalt förberedda endometriumet i ett specifikt tajmat implantationsfönster.
Vi hoppas att vi kan hjälpa fler kvinnor att bli mammor med sina egna ägg. Om du vill diskutera din situation och möjligheter med våra läkare, vänligen kontakta oss!
Comments are closed.