"Efter 11 försök – blev gravid med rysk babygaranti"

Efter tio försök att bli gravid via insemination och IVF, blev ensamstående Cilla Holm gravid genom en ägg- och spermadonation i Ryssland.

Ett sätt att hantera den långa, och ofta jobbiga resan, var att bli expert i ämnet. I dag är barnlängtan en del av hennes yrkesroll. 


Text: Sofia Edgren,  Foto: Thomas Karlsson och Erik Ardelius 

Fakta. Cilla Holm

Yrke: Samtalsterapeut.

Ålder: 42.

Bor: Kungsholmen.

Aktuell: Med podcasten ”Jag vill ha barn” med Annika Leone.

För Cilla Holm har ämnet assisterad befruktning gått från att varit något högst personligt till att bli profession. Under den treåriga process hon själv gått igenom för att bli gravid har hon samlat på sig så mycket erfarenhet att hon numera jobbar med att hjälpa andra ensamstående med barnlängtan.

Eftersom resan mot graviditet ibland var så svår – först att ta beslutet att skaffa barn själv och sedan att inleda den rent praktiskt – tvingades hon att byta fokus och göra det praktiska till ett projekt.

– Jag jobbade som filmproducent när jag började med försöken att bli gravid. För att slippa konsekvenserna av alla känslor anammade jag samma förhållningssätt som jag hade i jobbet under en filminspelning. Under premissen att inga problem är olösliga – behövdes en grön bil från 80-talet till dagen därpå – såg jag till att skaffa en sådan, säger Cilla Holm när vi ses på hennes stammisfik på Kungsholmen.

Äggmacka, yoghurt med granola och latte. Cilla beställer sin frukost utan att titta på menyn. Illamåendet har gått upp och ner under graviditeten, värst är det på mornarna.

– Har man kämpat för något så länge är det svårt att se gravidsymtomen som något annat än positiva.

Det är nu fyra månader sedan Cilla åkte till kliniken i S:t Petersburg för sitt elfte försök att bli gravid: denna gång med provrörsbefruktning, IVF, genom dubbeldonation. I fertilitetsbehandlingen där både ägg och spermier donerats sätts ett embryo, alltså ett befruktat ägg, in i kvinnans livmoder. På den ryska kliniken dit Cilla åkte utlovades ”babygaranti” vilket innebar pengar tillbaka om inget barn blev till inom tre försök.

Metoden med dubbeldonation, alltså där var­ken ägg eller spermier kommer från biologiska föräldrar, är i dag bara tillåten utomlands. Men genom en ny lag får den användas i Sverige från och med den 1 januari 2019. Att människor som tidigare vänt sig utomlands kommer att erbjudas hjälp i Sverige är något Cilla välkomnar. Sam­tidigt kräver en lagändring att landstinget får in resurser så att de kan möta den utvecklingen.

– Det kommer att innebära längre köer och större brist på donatorer. Sveriges ägg och spermiebanker behöver fyllas på rejält.

Ny lag – assisterad befruktning genom dubbel­donation tillåtet 

Riksdagen röstade den 13 juni igenom regeringens förslag om assisterad befruktning med enbart donerade könsceller. Lagen, som innebär att ingen av föräldrarna behöver ha genetisk koppling till det blivande barnet, träder i kraft den 1 januari 2019. 

Det blir även tillåtet att befruktning utanför kroppen med donerade könsceller får ske på andra vårdinrättningar än universitetssjukhus. 

I dag är Cilla Holm utbildad samtalsterapeut och håller samtalsgrupper för ensamstående kvinnor med barnlängtan. Därtill har hon tillsam­mans med vännen Annika Leone podcasten ”Jag vill ha barn”, där de talar om praktiska aspek­ter av alltifrån inseminering och donation till surrogatmödraskap och adoption. Men framför allt talar de utifrån egna erfarenheter om den känslomässiga berg­ och dalbana som det kan innebära att skaffa barn på egen hand.

– Det är så klart jättefint att ha en kompis att tala a om, samtidigt kommer en person som inte gått igenom den här processen aldrig riktigt kunna för

Efter sina tio misslyckade graviditetsförsök genom assisterad befruktning – fem insemi­nationer och fem IVF i Danmark – har hon för­ utom kunskap en djup förståelse för det hennes klienter i samtalsgruppen går igenom rent känslomässigt. Skillnaden i hur samhället be­mötte henne som singel med barnlängtan och singel och gravid, beskriver hon som enorm. Som att strecket på stickan innebar att hon blev insläppt i värmen.

– Så fort man blir gravid är man VIP. Man blir så omhändertagen och vården är på topp, både i pedagogiskt och medicinskt avseende. Vilket är raka motsatsen till hur det var innan. Att få till ett första möte kring IVF var jättekrångligt, det kändes mest som jag bemöttes av massa frågetecken: ”Va, är du över 40?” Och ”Va, har du ingen man … det här kommer aldrig att gå”, säger Cilla som påbörjade sin fertilitetsutredning hösten 2015.

Eftersom lagen som gav ensamstående kvinnor möjlighet till assisterad befruktning trädde i kraft först i april 2016 – och då med bidrag från landstinget endast för kvinnor under 40 — vände hon sig till en klinik i Köpenhamn.

”Egentligen behöver
hela familjebegreppet omdefinieras. Och det är ju det som håller på att hända nu.” 

– Jag kontaktade den gynekolog i Stockholm jag gått hos i tjugo år för en konsultation. Men eftersom jag skulle göra behandlingen utom­ lands var jag inte välkommen dit. Det var knäck­ande. I Stockholm var det generellt mer kalla handen och stor okunskap, i Köpenhamn togs man emot med öppna armar. 

Trots kommande lagändringar anser Cilla att man i Sverige i jämförelse med många andra län­der – exempelvis Ryssland, England och Grek­land – över lag är konservativ när det kommer till assisterad befruktning. 

– På politisk nivå bromsar man upp utveck­lingen. Det beror nog inte främst på brister i medicinskt kunnande, snarare på kunskapen kring kvinnlig fertilitet och ”normen om kärn­ familjen”. 

Medan man i skolan noggrant upplyser om preventivmedel och hur man skyddar sig för att inte blir gravid, pratas det knappt om hur fertili­teten fungerar, menar hon. Och om konsekven­serna av att vänta med att ska a barn till senare i livet. 

– Många kvinnor jag träffar har ingen som helst koll på sina chanser att bli gravida och chockas av att det inte fungerar när det börjar försöka. Exempelvis skulle man kanske kunna införa ett allmänt fertilitetstest till alla kvinnor i en viss ålder. 

Därtill tycker hon att det i samhället finns en fixering vid kärnfamiljen som skapar problem relaterat till ofrivillig barnlöshet. Bilden av att en familj behöver bestå av en genetisk mamma och pappa stämmer inte längre – ändå är kärnfamil­jen fortfarande den rådande normen som lagar och regler utgår ifrån. 

– I dag är det som att kärnfamiljen står i mot­sats till alla andra typer av familjekonstellatio­ner, så kallade stjärnfamiljer, i stället för att vara en typ av familjekonstellation. Egentligen behö­ver hela familjebegreppet omdefinieras. Och det är ju det som håller på att hända nu, säger Cilla och lägger till att debatten tenderar att fokusera för mycket på kvinnor. 

– I samband med podcastsändningarna får vi även mejl från män. Män som lever med andra män, men även ensamstående män som är frus­trerade för att de inte vet var de ska vända sig med sin barnlängtan. 

Cilla förstår dem – naturliga mötesplatser för personer som letar efter så kallade ”medföräld­rar”, alltså en person man ska ar barn med men inte har en kärleksrelation med, saknas i dag. 

– Vi funderar mycket på hur en sådan mötesplats skulle se ut. Om man skulle bjuda in folk till ett mingligt event eller skapa en digital plats. Min podkollega Annika kläckte halvt på skoj idén om en ”Kinder­app”, alltså en app för människor som letar en partner att ska a barn med. 

Cilla måste vidare. Samma dag väntar hennes ärde ultraljud. I dag ska hon få reda på könet på barnet hon väntar. 

– Könet spelar ingen som helst roll, men jag tror att det är en kille.

Cilla Holms råd till ensamstående som kämpar för att bli gravida: 

  1. Vänta inte för länge. I hela våra liv utbildas vi i hur vi ska undvika att bli gravida för tidigt, men ingen berättar om hur kraftigt fertiliteten avtar, framför allt från 35­årsåldern. Hade jag vetat hur statistiken ser ut hade jag börjat processen långt tidigare. 
  2. Ta hjälp och stå på dig. Försök att inte bygga upp en bild utifrån förut­fattade meningar och förvänt­ningar, ta istället reda på hur läget ser ut för dig genom professio­nell hjälp. Ring, mejla, ställ frågor och var ”jobbig” så att du får den information du behöver. Det är en ny typ av vård och ofta en snårig värld där man får olika besked på olika håll. 
  3. Inled processen. Det är oändligt många beslut att fatta, men du behöver inte fatta alla bara för att du börjat. Ta ett beslut i taget och kom ihåg att mycket går att ändra om något känns fel efter ett tag. 
  4. Hämta stöd hos nära. Välj ut en eller två när­ stående som för­står din längtan. Dela med dig av din process och ha dem som stöd på vägen. Men var tydlig med att det är din process och dina beslut. Alla ser olika på den här typen av frågor och du behöver vara grundad i det som är viktigt för dig. 


Having questions? Ask our doctors now!

A blog by Tone Bråten

A blog — to help you on your journey to become parents!

Our patients tell their stories



  • Willeke and Mario from Netherlands come to AVA-Peter for egg donation treatment… Enjoy this touching and sincere documentary by Jorien van Nes
       
    Mum through embryo donation
    Marie Granmar is my very dear patient from more than 8 years ago. Please listen to Marie’s interview on TV4 7 March 2019 in Sweden
    More
    "I became pregnant with an embryo adoption”
    One more story about our dear patient Cilla Holm by Tara Magazine, Sweden
    More
    Titiyo became this year's Comeback Mum: "I've broken the norm"
    More
    Monika and André pay 240,000 SEK for having a child
    More
    "Had to travel abroad to get pregnant after 8 IVF attempts in Norway"
    Interview with our patient Elin Renate by TV2 Norway
    More
    Report on us on Norwegian Television TV 2
    More
    Enjoy our dear patient Cilla's story, who has been interviewed by the "Dagens Nyheter", daily newspaper in Sweden
    More
    Report on us and our dear patient Hillevi on SVTPlay & SVTNews
    More
    FacebookInstagram